Är frisk detsamma som att vara osjuk?
Rapport från en temakväll
Text Johanna Fredriksson
Foto Peter LindholmVården gör ingen frisk, den gör bara människor osjuka, det menar Clas Malmström som besökte PG Väst i januari 2026. Många har kroniska sjukdomar och det är inte vanligt att man botar en sjukdom efter att man fått en diagnos så hur skall man då leva och uppleva en god hälsa? Vad är en individuell god hälsa? Det här är saker vi sällan samtalar om ur rätt perspektiv, säger han vidare.
Clas Malmström har arbetat som läkare och psykoterapeut under många år. Han arbetade även i Kenya ute på landsbygden som läkare i sex år och har lång erfarenhet av akutsjukvård samt vård av personer som lever med hiv. Under en kväll föreläste Clas utifrån teman i hans senaste bok Ett bra liv är inte bekvämt.
Han lyfte fram att vi behöver ett stort antal goda vanor som innebär att vi utsätter oss för tillräckligt mycket positiv påverkan. När detta fungerar ingår stimulans, påfrestningar, vila, uppbyggnad, mänsklig gemenskap, utmaningar och belöningar med flera friskhetsförklaringar i rätt proportioner, i ens liv.
Här kommer ett referat av det Clas Malmström pratade om under kvällen. När det gäller vården så menade han på att man fokuserar i hög grad på att bota patologiska symptom men att man inte fokuserar på det friska. Det vill säga hälsofrågor och vad som är god hälsa. Många gånger ger vården medicinsk behandling men går inte till botten med problemen och samtalar om hur man skall leva ett gott liv trots en kronisk sjukdom som eventuellt ger krämpor och psykisk belastning. Han menar även på att för alla människor så innebär ett gott liv, inte ett liv som alltid är bekvämt. Utan utmaningen är att acceptera det belastningar som livet ger och anpassa sig efter dem. Men att ändå kunna njuta av livet med hjälp av vila, uppbyggnad, mänsklig gemenskap och belöningar som leder till flera friskhetsförklaringar i rätt proportioner.
Vad gäller rehabiliteringvården så har man där ett annat synsätt. Där ligger i stället fokus på att hitta tillbaka till ett så bra liv som möjligt. Framför allt anser Clas Malmström man man bör fokusera på det mentala, fysisk träning är inte allt. Mest utmanande är den mentala inställningen, även fast man har förutsättningarna. Så hur mår man då bra? Medvetandet eller inställningen är avgörande om du mår bra eller inte! Så då är frågan, är att känna ingenting att må bra? Om benet inte gör ont och inte känns, är det då bra? Om det är besvärsfrihet man är ute efter, lever man verkligen då? Är man glad då? Inte säkert. Det man också märker tydligt är att människor inte vill må bra. För det är först när man har besvär som man tar tag i saker, man arbetar inte preventivt. T.ex det är många som struntar i att gå och träna förens de har ont i ryggen eller har högt blodtryck. Livet skall vara bekvämt men det inte är säkert att det är gott liv. Ser vi möjligheter för att må bra, gör vi ett aktivt val?
I en studie med fokus på stress, som Clas Malmström gjort på olika arbetsplatser, såg man att engagerade arbetare utsattes och påverkades mer av stress en de som var oengagerade av det som hände på arbetsplatsen. Problemet var inte att det var högt belastade och utmattade utan att de hade för lite tid för återhämtning. Problemet är att vi är för mycket stimulerade av intryck (t.ex att vara konstant kontaktbara via mobiler etc. eller scrollande på Ipads).
Det anabola regulationssystemet i hjärnstammen är ”återhämtningssystemet” i kroppen. Det är ett komplicerat system som hanterar olika komplexa återhämtningsprocesser. För att vi skall kunna återhämta oss behöver vi erfara oss trygga och befinna oss i en lugn miljö. Annars kan det uppfattas som rent av farligt, enligt reptilhjärnan. Sätter vi oss ner för att vila var som helst på savannen så kan vi ju faktiskt bli uppätna av lejon! Detta är instinktivt ”inprogrammerat” hos alla människor. Man återhämtar sig endast vid ett rofyllt sinnestillstånd. I dagens samhälle är de flesta inte rofyllda, vi är konstant stimulerade av sociala medier, kontakter och åtaganden som vi upplever att vi måste åta oss. Vi är ständigt tillgängliga. Enligt en studie som utfördes 2010–2011 såg man på prevalenskurvan att förekomsten av utmattning var skyhög. Sverige är mest sjukskrivna i världen, just för att vi har möjlighet till att sjukskriva oss. Under 2010–2011 så sköt dessutom mobilanvändandet och tillgång till internet i höjden. Man kan fråga sig om det är ett sammanträffande. Under föreläsningen kom även frågan om det är patologisk skadligt att sitta med ”padda” och mobil för mycket? Clas Malmström sa att det ger inga patologiska skador men att man påverkas negativt av det mentalt och att det inte är hälsosamt.
När det gäller funktionell hälsa så gav Clas Malmström ett exempel på detta. Det kan vara en individ som har psykisk ohälsa, söker vård men kan inte blir hjälpt av vården då vården inte kan ta tag i individens psykiska problem och ändra dess inställning till det som orsaker huvudbry i vardagen. Vården skriver oftast ut läkemedel för att lindra symptomen, men kan inte bota de verkliga problemen. Patienten behöver själv ta tag i de svåra frågorna och samtalen, men orkar inte, för livet skall ju vara bekvämt. Man fortsätter alltså må dåligt trots att man är osjuk. Individen har gjort för lite av det den behöver göra för att må bra.
Så vad behöver vi då för att må bra? frågar Clas Malmström retoriskt. Enligt forskning sker återhämtning oftast under aktivitet och inte bara av att man ligger stilla på sofflocket. Vi behöver 20 olika situationer och upplevelser/dagen för att vara hälsosamt stimulerade. Konstant monotona samt liknande aktiviteter är alltså inte att föredra. Belastningar och därefter återhämtning ger alltså ett bättre välbefinnande. Det kan vara att diska efter att man skottat snö. Kolla på tv och sedan röra sig fritt i hemmet en stund. Promenera efter att man läst en bok, lösa korsord, laga mat och sedan träffa en vän. Det vi också är sämre på är orosreglering, vi behöver stanna upp mer ock fokusera på det vi gör just nu om vi erfar oro. Upplever en person oro och stress kan ett alternativ vara att bara stanna upp och tänka: ”jag håller i glaset eller jag ser lampan i hörnet just nu”.
Du kan känna dig frisk samtidigt som du är sjuk. Att njuta av livet, erfara dig frisk trots kronisk sjukdom är fullt möjligt. Då är frågan, är att må bra att inte behöva anstränga sig och känna sig bekväm hela tiden?
Den mentala verktygslådan
Vi behöver ett stort antal goda vanor som innebär att vi utsätter oss för tillräckligt mycket positiv påverkan. Detta förhindrar utmattning och försämrad hälsa. Vi har likväl olika mentala färdigheter, individer emellan. Idag är inte som igår, för två generationer sedan såg utmaningar helt annorlunda ut. Så vad kan vi göra? Clas beskrev olika färdigheter som vi har i vår mentala verktygslåda:
1. Perspektivförmåga - Förmågan att zooma ut och reflektera! Vem är jag? Vad har jag för förutsättningar? Hur vill jag ha det i livet? Många stannar inte upp och tänker. Erfarenhet av motgångar när man blivit äldre, ger en fler verktyg att reflektera över och använda sig utav.
2. Autonomi - Autonomiförmåga, att erfara sig stark samt trygg i själv så att man vågar möta andra människor. Vågar visa upp sig själv och sina sårbarheter. Dysautonomi är motsatsen och vi drivs då oftast av prestige. Man är rädd för att visa upp sig, att andra skall döma en. Man är bara tillags.
3. Viss förmåga till samhörighet - Att bry sig om andra människor på rätt nivå. Det vill säga, att försöka samverka med andra människor men samtidigt sätta gränser. 97% av mänskligheten är flockdjur. Att vara beroende av mycket socialt umgänge kan också vara ett tecken på rädsla för att vara ensam. Känslan av samhörighet har stor positiv inverkan vad gäller hälsoparametrar. Samhörighet har stor betydelse för vårt välmående!
4. Mental egenregleringsförmåga - Att sitta ner i tysthet, för sig själv, observera och bli medveten om sig själv. Vad handlar tankarna om och vad skapar känslorna för intryck? Känslor uppstår pga en kognitiv process som startar millisekunder innan du känner något. Det finns också något som kallas för differientieringsförmåga, det innebär att du väljer om du blir störd av något. T ex skriker ngn mycket så kan du välja att fokusera på ngt annat eller sätta i öronproppar. Eller, erfar du oro så välj att göra ngt annat, distrahera dig själv t ex genom att plocka undan disk eller att fokusera på ett objekt. Man kan träna på detta. Men viktigast av allt är även att arbeta med sina undvikanden, vad är jag rädd för och varför?
5. Avslappning - Träna på glimtar av avslappning, närvaro är nyckelordet. Ser du fågeln? Känner du tyget i soffan, är det mjukt eller strävt?
6. Återhämtningsförmåga & omväxling - Gör många olika saker, t ex lyssna på musik, träna, promenera, måla. Ha en större beteenderepetoar. Partiell återhämtning sker till stor del under aktiviteter.
7. Fysisk kondition - För att vara stresstålig måste du ha en god fysisk kondition, äta bra med långsamma kolhydrater så att kroppen orkar och har god/hälsosam energi. Fysisk träning är även en stress för kroppen i sig. Så genom att träna och belasta kroppen fysiskt, så tränar vi den även på att vara uthållig inför mental och fysisk stress.